Sork-sekret och spån

Jag tyckte det kändes som det var dags för valpen att få upptäcka lite mer av gården, så idag fick hon följa med mej och Chazzi till stallet. Jag stängde in båda hundarna i Birks box medan jag mockade Poppes. Millie gick fullkomligt bananas i boxen och fick århundradets värsta dampryck. Spånet bara yrde omkring henne och stackars Chazzi fattade ingenting. Kenneln där Millie kommer ifrån hade typ någon form av bås åt valparna som var fyllda med spån, så hon fick väl nån flashback från barndomshemmet eller nåt. Chazzi var extremt missnöjd. Hon hatar att vara instängd. Hon skulle inte ens bli glad om man stängde in henne i en box gjord av bacon. Hon skulle förmodligen bara sitta i ett hörn och sura – bara för att någon hade stängt in henne.

IMG_0965

Jag släppte dom lösa i stallet sen så dom skulle få se sig omkring lite medan jag gick och mockade vindskyddet och fyllde på spån. När jag kom tillbaka låg Millie och tuggade på vad jag trodde var en barkbit men det var en platt, rutten sork med en torkad likmask som hängde ur ögat på den. Jag ville fan bara dö. Millie förstår ju naturligtvis inte vad ordet ”loss” betyder än, så hon bet fast sorken i ett järngrepp med sina minitänder medan jag halvt förbannad, halvt gråtfärdig av äckel försökte bända upp munnen på henne. Till slut fick jag henne att släppa och jag slängde sorken långt åt helvete och gick in och skrubbade sönder mina händer. Fy fan. Skaffa en valp sa dom. Det blir kul sa dom…. Som tur var kom Björn hem och kunde ta hundarna en stund så jag fick lugna ner mina upprörda hängslen hos hästarna istället.

Tror ni inte på fan att Poppe hade bitit sönder Birks mungipa IGEN.

IMG_0982

Nu kommer jag i vanlig ordning inte kunna ha bett i munnen på honom på över en vecka. Poppe gör alltid såhär. Så fort maten är slut så hugger han in på sin fläskiga bror som i nio fall av tio är för lat för att försvara sig. Jävla kannibal.
Anyway. Började med att longera Birk och det var en seg historia. Ibland tror jag att hästen är gjord av sirap. När jag äntligen fick honom att trava på i hyffsat friskt tempo så är det nästan som att fettet börjar dallra i otakt och han liksom tappar takten i traven. Är jag ensam om att ha det här problemet? Det känns så.
Släppte ut Birk och longerade Poppe också som för en gång skull i sitt liv inte hade damp eller bet sönder longerlinan. Ibland får man helt enkelt vara glad för det lilla. När jag var färdig med ponnyerna så lastade jag in höet i stallet som vi hämtade i förrgår och gick sen in och badade Millie. Hon måste seriöst ha rullat sej i nåt jävla sork-sekret eller nåt för hon luktade fitta bakom örat. Det är fan inte okej. Skrubbade henne i badbaljan och hon satt och pep som om hon blev kokad levande.

Snacka om dramaqueen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s