VetZervice var här igår och kollade tänderna på Birk. Poppe har ju redan fått sin tandkontroll tidigare i år i samband med en kolikutredning så vi tog bara Birk den här gången. Birk har grejjat väldigt mycket med munnen på senaste tiden och varit lite tjafsig med bettet så det var dags för ett tandläkarbesök helt enkelt. Jag fick en snilleblixt (enligt mig) och tänkte att det borde ju gå att göra en undersökningsspilta av saxlyften i garaget för att underlätta lite för veterinären så hon får jobba inne i värmen, få bra arbetshöjd, plus att det finns både vatten och avlopp i garaget. Jag ledde in Birk mellan dom båda ”borden” på lyften och lade upp hans huvud på en tjockt stoppad bom från transporten. Det blev ju succé!

Birk hade två små foderinpackningar som hon rensade ur och lite vassa kanter på utsidan tänderna som behövde slipas ner så han slipper få sår i kindslemhinnan. Sen hade han en tjurig mjölktand också som vägrat släppa men den låter vi vara så länge då han inte har besvär av den. Nu blir det återbesök först om 10 månader!

Superfin kväll igår! Bara tre minusgrader, helt stjärnklart och med en stor fullmåne som spred ett blått sken över snön. Det var så ljust så man knappt behövde pannlampa. Rätt coolt ändå. Jag gick en långpromenad med Poppe och sen tömkörde jag Birk som var en riktig stjärna, förutom att han fortfarande tycker halter är anus. Så fort jag ber honom att stanna så står han och tjatar som en femårig snorunge; fårjaggånufårjaggånufårjaggånusnällasnällasnällasnälla?? Sen kommer jag på att han ÄR ju en femårig snorunge, så det kanske är befogat ändå.

Funderar fortfarande på hur jag ska kunna smuggla in selen i huset så att jag kan putsa den utan att Millie äter upp varenda liten läderrem. Rör hon Birks nya brösta från Wahlsten är hon DÖDENS.

Fluffig vinterpäls som det går att gömma händerna i

Nybakta lussebullar

Snö som knarrar under stallskorna

Julbelysning som glittrar under en snötyngd gran

Att galoppera i meterdjup pudersnö

När isen sjunger på Locknesjön

Norrsken

Den plymformade köldröken från hästarna

Varm choklad i mängder

Julpyntade boxar ❤

(Bild från Hippson)

Äntligen kom den efterlängtade snön! Vi fick 20 cm puder igår helt enligt min beställning. Allt är vitt, fluffigt och allmänt underbart. Fast det är fortfarande lite halt under snön, igår gjorde jag faceplant framför valpen och hon blev asrädd, hon fattade väl inte vad som hände XD Men det går nog till sig snart (halkan alltså). Idag ska pojkarna få komma ut och på varsin långpromenad, eller i Birks fall blir det väl en joggingrunda, han är totalt oförmögen till skritt när jag har honom i grimskaft. Han vräker sej fram i rätt friskt tempo och jag får hänga med så gott det går. Men inte mig emot. Så vitt jag vet så bränner trav fler kalorier än skritt och det kan ju aldrig vara en dålig sak i Birks fall.

Pojkarna verkar i alla fall vara rätt nöjda över deras nya vita hage:)

Millie och Chazzi har busat som galningar i snön. Jag tror Millie börjar gilla snön mer och mer. Det är hennes första vinter och hon tyckte det där vita, kalla äckliga på marken var rätt obehagligt i början. Hon blir ganska lätt frusen om tassarna och vill gå in när hon blir kall, men idag höll dom igång rätt länge. Det var fullt jävla ös i hundhagen.

Fan vad livet vore tråkigt utan djur egentligen!

Millie lät mig sova ostört ända till tio i fyra i morse. Så länge har jag inte sovit på två veckor. Jag känner mej välsignat utvilad. Igår pysslade jag om pojkarna länge i stallet. Ryktade, trimmade hovskäggen, nackstubben, svansarna och skepparkransarna och så oljade jag in hovarna. Jag kan ibland sakna extragrejer som att linda benen, klippa manen och byta täcken som jag alltid gjorde på storhästarna. I Sverige är det ju tydligen dödsstraff på att klippa manen på en shetlandsponny. Skulle man ens snegla på saxen får man en arg lynchmobb efter sig. Folk är så känsliga och lättkränkta. Och att linda benen nattetid på ponnyerna är bara att glömma. Jag skulle vara den första hästägaren i mänsklighetens historia som som måste ringa ut veterinären för fleeceförstoppning.
Jag skyller på deras pungkulor. Jag tror ju att Birk och Poppe skulle vara mönsterbarn om dom bara blev valacker. Det är i alla fall vad jag vill tro.

Jag klämde och kände lite på Birk när han stod där på gången. Inte ens om jag gräver in hela handen i sidfläsket på honom kan jag känna hans revben. Det kan inte vara ett gott tecken. Jag läser en bok just nu om tankens kraft och allt vad den kan åstadkomma och där påstår författaren att om man är överviktig så är det inte för mycket mat som gjort en fet. Man är fet för att man tänkt feta tankar. Jag tittade på Birk. Kan hästar tänka feta tankar? För han ser ut som en enda stor fet tanke med hår på. Han tänker i alla fall på mat. JÄMT. Så mycket vet jag.

Han är fin ändå, min Birk, fast han är fet. Jag kanske borde tänka smala tankar å hans vägnar för att hjälpa viktnedgången på traven lite?

När hovslagaren var här igår fick jag den briljanta idén att sko av Poppe fram så han blev barfota. Har haft stört mycket problem med styltor på honom varje gång det kommer snö då det tydligen inte finns snösulor i storlek pygmé. Så jag tänkte ju att jag gjorde honom en tjänst. Äntligen skulle han få slippa styltor! Bara det att.. det finns ju ingen snö. Än. Det är med andra ord stenhårt, isigt och knöligt ÖVERALLT. Så stackars Poppe blev så öm i hovarna att han knappt kunde gå. Jag skulle kunna slå mig själv i skallen med en slägga, så jävla idiotisk känner jag mig. Jag vet ju om att han är känslig, vad fan tänkte jag med? Så jag fick vackert ringa hovslagaren som fick komma ut och slå på skorna igen. Ibland får jag helt enkelt en släng av dum inuti huvudet. Undrar om det går att vaccinera sig?

Poppe blev nöjd i alla fall. Han står alltid med framhovarna på tröskeln till vindskyddet. Undrar om det är för att han vill komma upp en bit för att han har mindervärdeskomplex eller nåt? Förmodligen.

Birk fick knallblå snösulor så han ser fan inte klok ut XD. Det känns lite som ett estetiskt mord, men dom fyller ju en funktion i alla fall. Man får trösta sig med det.

Jag vaknade tidigt i morse av att Millie spydde upp något hårbolls-aktigt brevid våran säng. Underbart sätt att vakna på. Kände mej lite halvdassig med halsont och nästäppa. Så fort jag känner så här så brukar jag snabbt göra som Barney Stinson i How I Met Your Mother:

Funkar nästan varje gång.

Idag kommer hovslagaren till ponnyerna. Ska prova lura i Poppe lite Domosedan innan så det inte sker en massaker på stallgången (han hatar alla former av hovvård och blir extremt våldsam när man försöker hålla fast honom) Det är i alla fall bra att det fortfarande är varmt ute så vi kan hålla till i stallet. Vi har ju kallstall så är det 20 minus ute, ja då är det 20 minus i stallet också, så dom gångerna brukar jag få flirta lite extra med Björn så han släpper in oss i det varma garaget. Nästa gång jag bygger stall ska det vara ordentligt isolerat, ventilerat och uppvärmt. Det ska finnas avlopp, spolspilta med både VARMT OCH KALLT VATTEN (halleluja) och naturligtvis en uppvärmd sadelkammare och ett isolerat och uppvärmt ridhus med oerhört generösa mått. Jag ska bara bli lite miljonär först, vilket jag egentligen skulle kunna bli vilken dag som helst nu då det bara är en trissvinst bort:)
Jag kommer nog anlita någon form av hemhjälp också när jag ändå håller på. Millie drar dagligen fram som en orkan i huset och det ligger skor, stövlar, strumpor, handdukar, mattor, träflisor, leksaker och kottar över hela jävla golvet.

KAOS.

Jag tyckte det kändes som det var dags för valpen att få upptäcka lite mer av gården, så idag fick hon följa med mej och Chazzi till stallet. Jag stängde in båda hundarna i Birks box medan jag mockade Poppes. Millie gick fullkomligt bananas i boxen och fick århundradets värsta dampryck. Spånet bara yrde omkring henne och stackars Chazzi fattade ingenting. Kenneln där Millie kommer ifrån hade typ någon form av bås åt valparna som var fyllda med spån, så hon fick väl nån flashback från barndomshemmet eller nåt. Chazzi var extremt missnöjd. Hon hatar att vara instängd. Hon skulle inte ens bli glad om man stängde in henne i en box gjord av bacon. Hon skulle förmodligen bara sitta i ett hörn och sura – bara för att någon hade stängt in henne.

Jag släppte dom lösa i stallet sen så dom skulle få se sig omkring lite medan jag gick och mockade vindskyddet och fyllde på spån. När jag kom tillbaka låg Millie och tuggade på vad jag trodde var en barkbit men det var en platt, rutten sork med en torkad likmask som hängde ur ögat på den. Jag ville fan bara dö. Millie förstår ju naturligtvis inte vad ordet ”loss” betyder än, så hon bet fast sorken i ett järngrepp med sina minitänder medan jag halvt förbannad, halvt gråtfärdig av äckel försökte bända upp munnen på henne. Till slut fick jag henne att släppa och jag slängde sorken långt åt helvete och gick in och skrubbade sönder mina händer. Fy fan. Skaffa en valp sa dom. Det blir kul sa dom…. Som tur var kom Björn hem och kunde ta hundarna en stund så jag fick lugna ner mina upprörda hängslen hos hästarna istället.

Tror ni inte på fan att Poppe hade bitit sönder Birks mungipa IGEN.

Nu kommer jag i vanlig ordning inte kunna ha bett i munnen på honom på över en vecka. Poppe gör alltid såhär. Så fort maten är slut så hugger han in på sin fläskiga bror som i nio fall av tio är för lat för att försvara sig. Jävla kannibal.
Anyway. Började med att longera Birk och det var en seg historia. Ibland tror jag att hästen är gjord av sirap. När jag äntligen fick honom att trava på i hyffsat friskt tempo så är det nästan som att fettet börjar dallra i otakt och han liksom tappar takten i traven. Är jag ensam om att ha det här problemet? Det känns så.
Släppte ut Birk och longerade Poppe också som för en gång skull i sitt liv inte hade damp eller bet sönder longerlinan. Ibland får man helt enkelt vara glad för det lilla. När jag var färdig med ponnyerna så lastade jag in höet i stallet som vi hämtade i förrgår och gick sen in och badade Millie. Hon måste seriöst ha rullat sej i nåt jävla sork-sekret eller nåt för hon luktade fitta bakom örat. Det är fan inte okej. Skrubbade henne i badbaljan och hon satt och pep som om hon blev kokad levande.

Snacka om dramaqueen.

Det bara smällde till och blev tokvarmt igår eftermiddag (med jämtländska mått mätt) och det mesta av snön regnade bort inom ett par timmar. Jag tog ut Birk och Poppe på varsin försiktig kvällspromenad då det var så halt att det lätt skulle gå att åka skridskor på byvägen och båda ponnyerna är ju oskodda bak. Idag ska jag prova longera båda i hagen istället, då det är enda platsen i byn som är någorlunda förskonad från is och tacka fan för det. Men jag är i alla fall rätt säker på att det bara är en liten formsvacka, rent vädermässigt. Snart kommer det vara fluffig snö ute igen. Längtar!

Sitter och funderar på vad jag ska ha för julpynt i stallet i år. Det är lite av en knepig fråga då jag har extremt hungriga ponnyer som älskar att tugga på ALLT och förstöra ALLT. Stallet ser ut som en minimalists våta dröm just nu. Det är helt tomt överallt, för det finns ingenting som kan hänga framme utan att bli söndertrasat. Jag minns inte överhuvudtaget att jag hade det här problemet med storhästarna. Dom lät bli både täcken, grimmor och julpynt. Men ponnyer.. Dom verkar sannerligen vara ett klåfingrigt släkte för sig!

Hittade några jättemysiga bilder på Pinterest. Visserligen förutsätter det här pyntet att man har någon form av boxgaller så att hästarna låter bli skiten. Känner mig lite dum i huvudet nu som tog bort alla galler i mitt stall för att jag ville ha en ”luftigare” och ”renare” look. Ja, vad gör man inte för fåfängan?

Den här kransen var också superfin, och helt ätbar utan eventuella efterföljande koliksymptom (Och det är ju alltid ett klart plus)

Granris borde ju också vara safe. Men jag lär ju få hänga det i taket om det ska få vara ifred XD

Ponnyjävlar.

Måndag och det snöar småspik utanför fönstret. Inte toppenväder direkt men jag ska inte klaga. Det känns överlag väldigt svenskt att gnälla på vädret? Pippi Långstrump sa en gång ”Vi får vara glada att vi har något väder alls” och hon har ju en poäng (typ).
Ponnyerna bryr sig i alla fall inte om någon småspik, inte så länge det finns mat i hagen:p Men det stör mig som fan att fri tillgång nästan alltid måste innebära fetma, speciellt nu när ponnyernas träning ligger lite på is sedan valpen kom. Eller ja. Typ allt ligger lite på is just nu. Träning, jobb, SÖMN. Det är seriöst som att ha småbarn. När man tror att man ska få sova en stund så vaknar man mitt i natten av att det luktar skit eller att valpen ligger och smaskar på sin egen spya. Varför är hundar så äckliga? Tur att hon är söt, lilla Millie, men galet skelögd. Jag ska ägna resten åt min vakna tid till att ta reda på vad hennes högra öga egentligen tittar på.